Man är bra knäpp egentligen.
För någon vecka sedan så var det verkligen toppenväder. Den veckan var jag ju självklart hemma 100% också.
Men vad gjorde man igentligen? Jo man gnäller över att det är alldeles för varmt, man letar skugga överallt och förbarmar sig på fastighetsbolaget som endast satt upp parkbänkarna där solen ligger på, inte en endaste parkbänk står i skuggan!
Man säger alltid, “kan det inte vara mitt emellan med vädret”. Finns det någonsin något mitt emellan?
Jag vet inte av att jag en endaste gång har sagt att nu är vädret perfekt. Det blåser inte, solen skiner, skuggan finns, lagom temperatur…
Ja man är bra knäpp. Det jag tänker på nu är att varför måste det blåsa ute!?! Hade det inte blåst hade det varit perfekt väder. Men jag tror att om det inte blåst så hade man klagat på molnen, “tänk om det kunde varit liiiite mindre moln, då hade det varit perfekt”. Och om det nu HADE varit mindre moln så hade man velat få bort dom sista med, för att få det där perfekta vädret. Men när man fått bort dom sista molnen… Ja då är man tillbaka till att det är alldeles för varmt… Ja ni förstår, en ond cirkel
Härmed lovar jag och svär på att alltid se det positiva i vädret, och vara nöjd med det som erbjuds!!

)